top of page

Vem, vad och var? Palmsöndagen


Fil 2:5–11 Ärans konung på lidandets väg


Ibland kommer allt så nära. Paulus sitter fängslad mindre än tre decennier

efter att Jesus hade ”ridit in” i sitt lidande, sin död och sin uppståndelse.

Paulus skriver ett glädjens brev till församlingsborna i Filippi som

säkert mindes Paulus dramatiska fängelsetid hos dem (Apg 16:25–34)

Paulus hade också då varit fängslad, och sjungit lovsånger i fängelset

till Gud. Vi vet inte vad han sjöng den gången, men i det brev han nu

dikterar citerar han en urkristen hymn. (Fil 2:5–11)


Den rikssvenska skalden och prästen Anders Frostenson har i sin tur skrivit en underbar

psalm utifrån samma text. Alltså, när vi sjunger Frostensons psalm För att du inte tog det gudomliga bygger den psalmen på ett bibelavsnitt som i sin tur går tillbaka till

en hymn i urkyrkan! Vi sjunger samma kärnfulla material som de första

kristna gjorde. Den hymn Paulus citerar är fantastisk. Frostenson har

i sin tur på ett snillrikt sätt formulerat konsekvenserna av det lidande

som Jesus medvetet går in i när han rider in i Jerusalem. Det måste ha

varit en stor glädje att få till den psalmen. Vad handlar den om? Vi ska

se närmare på den.


Törnekrona i stället för kungakrona.

För att Jesus ”valde smälek och fattigdom vet vi vem Gud är”. Gud blev

personlig. Vi ser Guds person allra mest i Jesus lidande. Jesus talade om

att han själv förhärligades och att Gud blev förhärligad i Jesus lidande

(Joh 13:31). Vilken tröst har det inte varit för många under seklers lopp

... Också för Paulus i fängelset.


Lydnad till sista blodsdroppen.

För att Jesus ”lydde fram till det yttersta, döden på korset, vet vi vad

seger, vet vi vad väldighet, vet vi vad Gud är”. Gud är inte nyckfull utan

trofast. Guds kärlek driver honom själv in i den yttersta kampen. Och

i allt ser vi Guds verkliga väsen, hans sinnelag, hans seger över ondskan

när den visar upp sitt värsta ansikte. Vi ser Guds verkliga storhet när

han blir den minste av alla. Vilken drivkraft har det inte varit för många

under seklers lopp, också för Paulus när han tog del av hymnen i fängelset.


Ner i den djupaste smärta.

För att Jesus ”nedsteg hit till de plågade, ... de dömda, vet vi att ingen

ensamhet finnes mer, vet var Gud är”. Den mänskliga naturen vill synas,

bli stor, ärad och aktad. Jesus går en annan väg. När vi känner oss vara

lägst nere, övergivna av alla, så finns det en som delar smärtan och

plågan. Det visste Paulus. Därför kunde ett glädjens brev skrivas i fängelsemiljö.


Vi som i dag firar palmsöndag har facit. Folkskaran väntade sig en politisk

kung, som skulle befria dem från det romerska oket. Mantlarna

kastades som en hyllning framför honom. Palmkvistarna vajade som de

hade gjort 200 år tidigare när Judas Mackabaios hade tågat in i Jerusalem

efter att ha besegrat den syriska övermakten. (1 Mack 13:51). Den

befrielsen hade man sedan firat varje år vid Chanukka högtiden. Och

nu var befrielsen nära igen.


I dag vet vi mer. Jesus intåg handlade om något annat. En ännu större

befrielse. En befrielse från det som finns bakom allt ont. En seger över

synd, död och djävul. Inte att undra på att segertonen sedan också fanns

med i den urkristna hymn Paulus citerar.


Och med Anders Frostenson sjunger vi ut:

Därför skall alla sargade, döende, alla de dömda,

säga med alla heliga, saliga ...

Därför skall alla världar och varelser, allt som har varit,

är och skall komma en dag bekänna det: Jesus är Herre!


Utdrag ur Boris Salo Andaktsbok, Boken innehåller också material för varje dag under kyrkoåret.

15 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Insändare i Kyrkpressen

Jesus född i Betlehem Lämpligt inför julen fick Kyrkpressens läsare av en respekterad historiker höra att julbudskapet av allt att döma saknar historisk förankring. Det är glädjande att en historiker

En liten dag med stor betydelse.

Förra söndagen så firades reformationsdagen. En dag som ofta går förbi men, men med stor betydelse. Jag vill så här i slutet av reformationsveckan skriva ner några konsekvenser av reformationen, flera

Firmajulfester

Senast veckoslut började de. Firmajulfesterna. Vem har lagt märke till det? Jo polisen. Det behövdes mera utryckningar för att reda ut oroligheter i hem och bråk i och utanför restauranger. När pande

bottom of page