Luk 21:25–36 Din konung kommer i härlighet
Advent betyder ankomst. Adventstiden är en väntans tid som bryter
sönder tidsbegreppet. Vi befinner oss både i det som var, är och det som
ska komma. Egentligen är det inte så märkligt. Gud är evig och utanför
den begränsning som heter tid.
Advent är psalmers och sångers gyllene tid. Och så ska det vara. Det
började redan med första advents mäktiga hosiannahymn. Vi tillber
Herren och ber till honom i alla tre tempusformer.
Då. Vi ropar ut: ”Välsignad vare han som kom!” Vad skulle livet vara
om Gud inte sänt Jesus! Vi skulle inte ha vetat mycket om Gud. Vi
skulle inte haft en personlig Gud. Vi skulle inte ha erfarit hans kärlek
och upprättelse av oss människor. Vi skulle ha dignat under skuldens
börda, varit utan hopp vid käras gravar och utan Guds kraft i vårt vardagsliv.
Eller som man formulerade det i fornkyrkan:
”Om inte ditt ord blivit kött och bott ibland oss skulle vi inte veta att
det finns en förbindelse mellan Gud och vår värld.
Och vi skulle inget annat haft än förtvivlan.”
Tack och lov att du Jesus kom!
Nu. Vi ropar ut. ”Välsignad vare du som kommer!” Det gäller i dag.
I våra liv, i församlingsliv och under det nya kyrkoåret. Varje gång vi
deltar i nattvardshymnen Sanctus och sjunger ”Hosianna i höjden, välsignad
vare han som kommer i Herrens namn” bejakar vi vår vilja att ta
emot Herren som kommer till oss i bröd och vin.
Herren kommer till oss i dag. Adventspsalmerna betonar det gång på
gång. ”Jesus från Nasaret går här fram, än som i gången tid ..., ”Bered en
väg för Herran, … Han kommer han som fjärran ... ”
Tack och lov att du Jesus, genom din Ande, kommer in i våra liv också
i dag!
Sen. Vi bekänner. ”Välsignad vare du som ska komma”! Andra söndagen
i advent påminner oss om vårt hopp. Jesus ska komma tillbaka.
Tillvaron slutar inte i kaos och djävulskap utan i Jesus herravälde.
Tack och lov att, du Jesus, ska komma!
Bibeltexten om Människosonens ankomst är brännande aktuell. Socialvetare
och psykologer säger att det före andra världskriget fanns en
fördold oro, som med atomvapnens intrång ledde till en uppenbar oro
under kalla krigets dagar. Västerlandets normlöshet, familjesplittring
och rotlöshet har lett till att många i dag bär på en fördold ångest. Vi
kan börja ana oss till den uppenbara ångest som Jesus talade om då
människorna skall stå rådlösa inför vågornas och havets dån och skräck
kommer över världen. (Luk 21:25–26)
Adventstiden kommer med ett paradoxalt budskap: När alla andra
hukar sig, räta på er! Jesus kommer! Befrielsen är nära. Kärlekslösheten
tilltar, men ni – håll er vakna i kärlek och omsorg.
Himmelske Far,
hjälp oss att leva i nuet,
öppna och vakna för livets möjligheter.
Vi lämnar det förflutna, nuet och framtiden i din hand.
I Jesus namn.
Komentar