Pengarna eller livet! Andra söndagen efter pingst Luk 16:19–31 Förgängliga och oförgängliga skatter Nu är det upp till bevis! Söndagarna efter pingst vill hjälpa oss att integrera och praktisera det som jul, påsk och pingst gett oss. Och det börjar med pengar! Egentligen är det inte så märkvärdigt. Jesus talade mycket om pengar. Vårt liv kretsar mycket kring pengar: löneförhandlingar, lån och skulder, bankkort, skatter, räntor och valutakurser, rea och rabattkuponger, lotto och för att inte tala om den ekonomiska oron och de diffusa marknadskrafterna på det internationella planet. Lukasevangeliets sextonde kapitel handlar om pengar, vår inställning till och vårt förvaltande av dem. Där finns två liknelser – bland annat liknelsen om den fattige Lasarus och den rike mannen. Och där finns Jesus bevingade ord: ”Ingen kan tjäna två herrar... Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” Mammon står för pengar och rikedomar. Pengar är neutrala i sig. Aposteln Paulus skrev inte att pengar är roten till allt ont, utan att kärleken till pengar är roten till allt ont. (1Tim 6:10) Han nämner också att en osund inställning till pengar hade förstört livet för många. Är det så att den som inte kan avstå, egentligen inte äger något? Han är ju själv ägd. Är det så att det egentligen är bara det som vi är villiga att avstå som vi äger? För i annat fall så äger det andra oss. Styr oss.
Jag kommer att tänka på en smalfilm för flera decennier sedan. Budskapet var att den som springer efter och jagar pengar förr eller senare själv blir styrd av sitt penningbegär. Jagad. Jesus berättar om den rike mannen. Han, som såg allt med Mammons ögon och där förblindelsen för den fattige vid hans port var total.
Vad är poängen i berättelsen? Är det en undervisning om vad som händer efter döden? Nej, det är att pressa berättelsen. Att alla fattiga kommer till Abrahams sköte vid sin död? Nej, det skulle ju ta bort all motivation att hjälpa den fattige i dag. Det handlar ytterst om omvändelse. Också av plånboken och bankkontot. En omvändelse till honom som profeterna och lagen talar om. En omvändelse som vittnar om att allt är hans. Vi är bara förvaltare. Och att vi egentligen bara äger, som redan nämnts, det som vi är beredda att avstå. Och att vi en dag ska avstå från allt.
Undersökningar visar att yttre belöningar i form av högre lön, pensionsfallsskärmar och lottovinsten inte leder till någon tillfredsställelse.
Det är nog så avslöjande. Tänk hur hela vårt samhälle vill lura oss in i fällan att Mammon ska tillfredsställa oss. De yttre belöningarna ger oss en kick för stunden och så behöver vi något mer häftigt efter det. Jesus sade redan för två tusen år sedan att den som vill rädda sitt eget liv han ska mista det. Och vad hjälper det en människa att vinna hela världen, men förlora sig själv? Med vad ska man då köpa tillbaka sitt liv?
Pengarna eller livet? Vi måste välja om vi vill tro att pengarna är vägen till livet, eller om vi med deras hjälp vill tjäna livet.
Det är den inre motivationen som ger tillfredsställelse, en inre drivkraft att göra skillnad och betyda något. Hur var det nu Jesus sade det?
Jo, ”den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, han ska vinna det.” (Mark 8:35)
Gud,
jag ber varken om rikedom eller fattigdom,
men ge mig det jag behöver och förmåga att förvalta det.
I Jesus namn.
Lägg till i inlägget