Salo B. Jesusberättelsen - fiktion eller verklighet? 2016. ISBN 978-952-5607-37-6. 240 sidor. Häftad. Andra upplagan i samarbete med Semnos Förlag Ab
Hur kunde man komma ihåg vad Jesus sagt och gjort?Ingen som var med har väl berättat vad som hände?Evangelierna skrevs väl långt efter händelserna? Kanske lärjungarna glömde hur det gick till? Men lärjungarna var ju subjektiva.. Men har inte texten förändrats?Men de gnostiska evangelierna då?
Boris Salo vill i sin bok Jesusberättelsen - fiktion eller verklighet? ta frågorna på allvar. Han visar på trovärdigheten i Jesusberättelsen utifrån både inre vittnesbörd,evangelisternas eget sätt att skriva, och yttre vittnesbörd, som jämförelsen med gnostiska evangelier. Han ger många argument för att det är Petrus röst vi hör i Markusevangeliet. Bokens andra del visar på personen Jesus Kristus, hans historicitet och evangelisternas häpnadsväckande skildring – sett mot de värderingar som fanns i hans samtid. Boken avslutas med tjugotvå (!) fakta somtalar för historiciteten i Jesus uppståndelse och femton livsområden där Jesus från Nasaret förändrade synen på livet.
"Boken bör finnas i alla svenska hem" (tidningen Dagen)
"En av de bästa apologetiska böcker jag läst" (Carl-Erik Sahlberg)
"Den här boken behövs. Idag ifrågasätt ofta evangeliernas historiska trovärdighet av kritiska forskare och författare. Därför behövs litteratur med väl underbyggd argumentation som ger sakskäl för att läsa evangelierna både som berättelse och historia. Det gör denna bok på ett föredömligt sätt. Därför köp den och läs den". Bibellärare och författare Anders Sjöberg.
En kort behandling av tematiken finns i böckerna Trovärdigt och Kan död man leva?
Salo B. Jesusberättelsen - fiktion eller verklighet?
- Inledning ...........................................................................7I Ordet evangelium ............................................................11Evangeliernas genre ..........................................................15Samtidens tradering och memorering ................................19Författarna ........................................................................25A. Vem var Markus? .........................................................27B. Petrus som huvudkällan till Markusevangeliet ..............30II Inre vittnesbörd .......................................................39Lärjungarna som vittnen ...................................................39Tillförlitliga vittnen ...........................................................43Tidsmässig närhet .............................................................47Trovärdigt berättelsesätt ...................................................53A. Realistisk skildring ...................................................53B. Överraskande fakta om Jesus ...................................56C. Avsaknad av urkyrkliga problemställningar ..............60D. Användningen av namn .........................................67E. Onödiga, men härliga detaljer ..................................70F. Minnesvärda händelser .............................................77G. Betoningar och skillnader .......................................83Den historiska förankringen ..............................................93A. Historiska fakta ......................................................94B. Jesus förkunnelse förankrad i en judisk kontext ......102C. Jesus möte med olika grupperingar ........................117Marknadsföring mot alla odds .......................................121A. Pinsamma fakta .....................................................121B. Synen på kvinnan ..................................................124C. Anstötligt budskap ................................................133INNEHÅLLSFÖRTECKNING45III Yttre vittnesbörd ....................................................137De fyra evangelierna i jämförelse med andra evangelier ...137A. Kriterier i kanonprocessen .....................................138B. Nytestamentliga apokryfer .....................................141D. Gnostiska skrifter ..................................................145F. Olika typer av berättelser ......................................154Handskrifternas ålder och antal .......................................157Andra historiska källor ...................................................159IV Kung med törnekrona ...........................................167Jesushistorik ....................................................................167Jesus som person .............................................................171Gudomliga anspråk .........................................................175Uppståndelsebevis ...........................................................181A. Den tomma graven ................................................183B. Uppståndelseberättelserna ......................................185C. Lärjungarnas förvandling .......................................191D. Kyrkans födelse och nya liv ..................................193E. Teologiska nytolkningar .........................................196Uppståndelsens konsekvenser ..........................................203Bibelsynen ...................................................................205Nya tankebanor och handlingsmönster ...........................209Avslutning .......................................................................217Litteratur ........................................................................223Noter .............................................................................227
Andligheten är på framväxt i vår tid. Det har blivit alltmer accepterat att samtala om religiösa frågor. Dagens postmoderna människa har insett att vetenskapen inte kan svara på alla frågor och att materialismen inte kan stilla vår inre hunger.
När samtalet kommer in på personen Jesus från Nasaret blir samtalstonen och intensiteten ofta en annan. Jesus upphör nämligen inte att väcka reaktioner. Han utmanar. Frågeställningarna om honom är många. De tränger sig på och de är angelägna. Vem var Jesus? Vem är han? Hur stämmer Jesusberättelsen överens med övriga historiska fakta? Vad spelar han för roll idag? Kan man ta berättelsen om Jesus på allvar och vad betyder den i så fall för den egna livsberättelsen och livstolkningen? Hur kan man över huvud taget veta något om vad Jesus sade och gjorde? Tänk om allt bygger på några olärda och desperata anhängares dåliga minne! Kanske hans kvarlevor fortfarande ligger i en grav någonstans i Jerusalem?
Eller tänk om det faktiskt kan vara så som det står i Bibelns evangelieberättelser – att Ordet blev kött och att skapelsens Gud har vandrat i en människas gestalt på våra stigar och vägar...
Sensationsfyllda böcker om Jesus från Nasaret når med jämna mellanrum över nyhetströskeln. Någon påstår att Jesus inte funnits eller att vi egentligen inte kan veta något om honom. Ibland påstås det att budskapet om honom är en produkt av fornkyrkan. Han kan förliknas vid en revolutionär, en menlös rabbi eller en harmlös kärlekspredikant. Ibland görs han till utövare av en homosexuell livsstil, i Da Vinci koden till skapare av en ättelinje. Någon kan påstå att han hämtat sin visdom i Indien eller från hemliga judiska tempel i Egypten. Ofta avslöjar påståendena mera om författarens ambitioner än om Jesus. Överlag tycks det vara så att den som presenterar Jesus i någon sexuell förpackning eller lanserar påståenden som går emot kyrkans traditionella syn kan räkna med god publicitet. Det finns tydligen en latent beställning på en annorlunda bild av Jesus än den som Nya testamentet står för.
Det har skrivits fler spaltmetrar om Jesus än om någon annan historisk person. Otaliga doktorsavhandlingar har från olika synvinklar behandlat Jesus från Nasaret. Men den vetenskapliga teologin har, trots många försök, inte lyckats fånga Jesus.
Vetenskapen utgår från en inomvärldslig syn på tillvaron där man inte kan inte räkna med faktorn ”Gud”. Under kan inte hända, profetior finns inte och uppståndelsen kan inte vara ett faktum. Professor emeritus i exegetik (bibelforskning) vid Lunds universitet, Bengt Holmberg, konstaterar att många vetenskapsmän anser att om man i sin forskning kommer fram till resultat som liknar kyrkans tro så kan man inte tas på allvar. Holmberg visar på det ovetenskapliga i ett dylikt axiom, eftersom man då från början utgår från vissa angivna resultat.1 Som man ropar får man svar.
Tidigare antog man att evangelierna är skrivna under det andra århundradet och att evangelierna innehåller mera om kyrkans tro på Kristus än om den verkliga Jesus från Nasaret. Man tänkte sig att evangelierna var präglade av hellenistiskt tänkande och grekisk mytologi. När man vill söka stöd för antagandet att kyrkans Jesus inte har så mycket att göra med den historiske Jesus är det förstås till fördel att utgå från att evangelierna är skrivna långt efter det verkliga skeendet. Nya pergamentfynd, arkeologiska utgrävningar och mera kännedom om judiskt tänkande på Jesus tid har lett till en omvärdering i det här avseendet. Evangelierna är äldre än man tidigare trodde och man medger allmänt att de har sina rötter i judiskt tänkande, inte i grekiskt.
Men den exegetiska forskningen har också befrämjat förståelsen av Nya testamentets budskap på många sätt, något som också den här boken kommer att visa.
Men allt som skrivs skall prövas. Så är också fallet med den här boken. Jag utgår från hypotesen att det kristna budskapet är trovärdigt och vill undersöka vilka argument som talar för det. Det blir läsarens uppgift att ta ställning till de motiveringar som kommer fram.
Min avsikt är alltså att lyfta fram synpunkter på trovärdigheten i det nytestamentliga vittnesbördet om Jesus från Nasaret. Jag gör det utifrån de fyra skrifter som handlar om Jesus liv, det vill säga Nya testamentets evangelier. Tonvikten läggs på det äldsta evangeliet, Markusevangeliet. Materialet bygger i stor utsträckning på reflektioner jag gjorde när jag skrev boken Berättarglädje. Evangelium enligt Markus. Processen med den boken innebar för mig en inre resa med en ny och fördjupad syn på hur Markus skriver, men inte minst på Jesus från Nasaret.
Jag är tacksam till politices och teologie magister, pastor Marcus Jakobsson för värdefulla synpunkter på innehållet och till teologie doktor, komminister Carl-Erik Sahlberg för uppmuntrande stöd. Igen vill jag rikta ett tack till min hustru Vivian och familjen för tålamodet att uthärda att make och far varit fast både i tankevärld och vid dator en hel del. Jag hoppas att läsningen som helhet, min text och läsarens bidrag, får bli en helhet med nya intryck, avtryck och uttryck för livet med Jesus från Nasaret.
67InledningAndlighet är på modet. Det har blivit alltmer accepterat att sam-tala om religiösa frågor. Den postmoderna människan har insettatt vetenskapen inte svarar på alla frågor och att materialismeninte stillar vår inre hunger.När samtalet kommer in på personen Jesus från Nasaret blirsamtalstonen ofta en annan. Jesus upphör nämligen inte att väckareaktioner. Han utmanar. Frågeställningarna om honom är många.De tränger sig på och de är angelägna. Vem var Jesus? Vem är han?Överensstämmer Jesusberättelsen med övriga historiska fakta?Vad spelar han för roll i dag? Kan man ta berättelsen om Jesuspå allvar och vad betyder den i så fall för den egna livsberättelsenoch livstolkningen? Hur kan man över huvud taget veta något omvad Jesus sade och gjorde? Tänk om allt bygger på några olärdaoch desperata anhängares dåliga minne! Kanske hans kvarlevorfortfarande ligger i en grav någonstans i Jerusalem?Eller tänk om evangelierna är trovärdiga – att skapelsens Gudhar vandrat i en människas gestalt på våra stigar och vägar och gåttin i lidandets smärta, besegrat döden och öppnat vägen till livet!Sensationsfyllda böcker om Jesus från Nasaret når med jämnamellanrum över nyhetströskeln. Någon påstår att Jesus inte fun-nits eller att vi egentligen inte kan veta något om honom. Iblandpåstås det att budskapet om honom är en produkt av fornkyr-kan. Han kan förliknas vid en revolutionär, en menlös rabbi elleren harmlös kärlekspredikant. Ibland görs han till utövare av enhomosexuell livsstil, i bestsellern Da Vinci-koden till skapare av en89ättelinje. Någon kan påstå att han hämtat sin visdom i Indien ellerfrån hemliga judiska tempel i Egypten. Ofta avslöjar påståendenamer om författarens ambitioner än om Jesus. Överlag tycks detvara så att den som presenterar Jesus i någon sexuell förpackningeller lanserar påståenden som går emot kyrkans traditionella synkan räkna med god publicitet. Det finns tydligen en latent beställ-ning på en annorlunda bild av Jesus än den som Nya testamentetstår för. Religions- och kyrkohistorikern Per Beskow noterade attJesus har blivit en litterär gestalt som kan anpassas efter skildaideal som rör sig i tiden, en symbolfigur som kan skifta gestalt alltefter aktuella trender.1Det har skrivits fler spaltmetrar om Jesus än om någon annanhistorisk person. Otaliga doktorsavhandlingar har från olika syn-vinklar behandlat Jesus från Nasaret. Den vetenskapliga teologinhar, trots många försök, inte lyckats fånga Jesus. Vetenskapenutgår från en inomvärldslig syn på tillvaron där man inte kan interäkna med faktorn ”Gud”. Under kan inte hända, profetior finnsinte och uppståndelsen kan inte vara ett faktum. Bengt Holmberg,professor emeritus i exegetik (bibelforskning) vid Lunds universi-tet, konstaterar att många vetenskapsmän anser att om man i sinforskning kommer fram till resultat som liknar kyrkans tro så kanman inte tas på allvar. Holmberg visar på det ovetenskapliga i ettdylikt axiom, eftersom man då från början utgår från vissa angivnaresultat.2Den svenske apologeten (kristendomsförsvarare) ochteologen Stefan Gustafsson noterar likaså det förunderliga i attden kritiska granskning som sade att Bibeln skulle läsas som vilkaandra texter som helst i praktiken gjorde det motsatta: texternabetraktades som skyldiga och otillförlitliga till dess att en yttrekälla visade motsatsen.3Tidigare antog man att evangelierna är skrivna under det andraårhundradet och att evangelierna innehåller mera om kyrkans tropå Kristus än om den verkliga Jesus från Nasaret. Man tänkte sigatt evangelierna var präglade av hellenistiskt tänkande och grekiskmytologi. När man vill söka stöd för antagandet att den Jesus kyr-kan förkunnar inte har så mycket att göra med den historiske Jesusär det förstås till fördel att utgå från att evangelierna är skrivna
Den här boken riskerar att bli kvar i bokhandeln som "en sådan där Jesusbok". Det vore illa. Stapla den i stället på disken, bokhandlare, och prångla ut den till varenda kund!Ty detta är en annorlunda bok om Jesus, väl lämpad att sätta i händerna på den som läst Jonas Gardell. Den är imponerande lärd, men ändå opretentiös och tillgänglig. Såväl nybörjaren som den vane bibelläsaren kan ta till sig den i hängmattan. Den förtjänar att bli stapelvara på varje bibelskola och ha en plats i varje svensk bokhylla.
Boris Salo må vara pastor i lutherska kyrkan i Finland, men han går omkring där i Galiléen och Judéen det första århundradet och talar med varenda bonde, spetälsk och farisé. Vi får se Jesus genom deras ögon, och han blir som ny. Boken ger också en tänkvärd bild av kvinnans ställning vid den här tiden. Ingen annan rörelse har skrivit på det här sättet om sin ledare, påstår Salo, och leder det sedan i bevis.
Boken handlar också
om Nya testamentets trovärdighet, ner till minsta kommatecken ibland. Ändå är den bitvis spännande som en deckare. Vi får veta varför Nya testamentet ser ut som det gör, och ges därtill en genomgång av skrifter som inte kom med och varför. Visst kan det vara till viss hjälp om läsaren gillar lite "vetenskapligheter", men det är inget krav. När Salo någon enstaka gång hemfaller åt akademisk petighet kan man ta sig en lur i hängmattan och bläddra fram en sida eller två.