©2018 by ViBoSa. Proudly created with Wix.com

Fri från press och tristess?!

Ett vidgat perspektiv på stress och utmattning

 

Salo, B. Fri från press och tristess?! Ett vidgat perspektiv på stress och utmattning. ISBN 978-952-5607-31-4. 2015. 192 sid. Mjuk pärm. Andra upplagan

 

Författaren: Min önskan är att ge ett vidare perspektiv på välfärdsfenomenet stress och därmed också bredda synen på hur vi kan hantera stressen. När vi ser hur mångfacetterade stressorsakerna kan vara, får vi också flera redskap för stresshantering.

 

Boken innehåller också ett kartläggningsformulär till hjälp att avslöja energitjuvar. Ett vidare perspektiv bidrar också till att minska den känsla av misslyckande som vill krypa innanför skinnet på den som drabbats av utmattning.

 

Fredrik Brosché, teol.dr. En bok jag helhjärtat vill rekommendera.

Alf B Svensson, författare och psykolog:

En spännande och annorlunda bok om stress och stresshantering. Du får hjälp att analysera den stress du upplever utifrån ett vidare perspektiv än vad som är vanligt. Du får också praktiska verktyg att hantera din stress utifrån både psykologisk kunskap och en kristen värdegrund.

 

Anders Blomberg, författare och pastor: På ett varsamt, vist och känsligt sätt visar författaren hur mångfacetterade stressorsakerna kan vara.

Per Andersson, Ljus i öster, Efter att själv upplevt utbrändhet har boken blivit en nyckel i min vardag att förstå att jag är älskad för den jag är, och inte vad jag gör.

 

 

Salo B. Fri från press och tristess?! Ett vidare perspektiv på stress och ..

€20,00Pris
  •  

    Vi lever i en mycket märklig situation. Tiden är en bristvara trots att vi har mycken fritid. Befolkningen i de nordiska länderna mår dåligt, trots att den yttre välfärden är hög. Den psykiska stressen tilltar och bidrar till ökad risk för bland annat barndiabetes, något som Finland och Sverige lär vara ”världsbäst” på. Finlands självmordsstatistik talar sitt tydliga språk om existerande ohälsa, likaså de många barn­morden. Sjukskrivningar på grund av stress och utmattning ökar och flera hundra tusen personer i både Finland och Sverige använ­der psykofarmaka för att klara av livet. Trots att vi lever i en yttre välfärd, som gångna tiders generationer inte ens kunde drömma om, är den inre välfärden på många sätt sämre än tidigare. Det bekräftas också av världshälsoorganisationen WHO, som påstår att en stor del av våra sjukdomar är livsstilsrelaterade och att välfärdstress är ett av de största hoten mot folkhälsan i Europa.

    Alltid finns det en risk att man idylliserar gamla tider och tycker att det var bättre förr. Det är dock något i dagens välfärd som inte stämmer. När läkaren Christina Doctare återvände hem från det

    7

    krigsdrabbade Balkan blev hon förvånad över de stressreaktioner hon mötte i Sverige. Hon fann samma fysiologiska stressymptom som hon hade mött i länder härjade av krig, etnisk utrensning, systematiska kränkningar och förnedring av människans värdig­het. Likheterna var påfallande många trots att de yttre omständig­heterna var helt annorlunda (Doctare, 2000). Christina Doctares påstående, som kanske inte behöver tas alltför kategoriskt, säger ändå en del om vår välfärdskultur.

    Stress i dess olika former är inte något nytt. Redan Elia, Jeremia och Jona, profeter i Gamla testamentet, drabbades av utmattning. Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria, ger i sin bok om melankoli exempel från historien på människor som varit utbrända. Hon nämner sådan namn som Caspar Barlaeus, profes­sor i filosofi i Amsterdam på 1600-talet, den rikssvenske skalden, professorn och biskopen Esaias Tegnér på 1800-talet och den tyske sociologen och nationalekonomen Max Weber i början på 1900­talet (Johannisson, 2009). Trots att utmattning också existerat tidigare kan nog den ökade stressen ses som ett välfärdsfenomen och utmattning som en ny folksjukdom. Mental utmattning tende­rar dessutom att söka sig allt längre ner i åldrarna. Stressrelaterad ohälsa drabbade i slutet av 1990-talet framförallt folk i 50-årsåldern. Ett decennium senare har patientunderlaget ändrat drastiskt, kon­staterar man vid stressmottagningen i Stockholm, som bedrivs i samarbete med forskare vid Karolinska sjukhuset. Klienterna blir allt yngre och 70 procent består av yngre kvinnor. Av unga män­niskor i åldern 15–24 år uppger hela 40 procent att de flera gånger i veckan har stressrelaterade symptom som ont i magen, huvudvärk eller problem med sömnen (Rose & Perski, 2008). Skolförestån­dare uttrycker sin oro över att allt flera elever i lågstadiet måste äta antidepressiv medicin för att klara av skoldagen.

    Vad är på gång? Varifrån kommer stressen? Vad beror den på? Hur förklarar man den nya folksjukdomen? Hur kan vi råda bot på det bristande välmående som tydligen har en tendens att bara öka?

    Tidigare utgick man allmänt från att arbetet var boven i dramat. Tusentals vetenskapliga rapporter skrevs under flera decennier med början på 1960-talet om fenomenet ”burn-out”, utbrändhet, från en och samma utgångspunkt. Christina Maslach, professor i psykologi i Kalifornien, kom att bli tongivande. Axiomet var att utbrändhet är arbetsrelaterat. Man såg inte andra faktorer än de arbetsmässiga. Arbetet var och är en konkret och enkel förklaringsmodell.

    De senaste åren har man på en del håll vågat börja se mera holistiskt på fenomenet utmattning. Föreställningarna om stress och utmattning är dock fortfarande i hög grad knutna till arbetet.

    Min önskan är att ge ett vidare perspektiv på välfärdsfenomenet stress och därmed också bredda synen på hur vi kan hantera stres­sen. Jag skriver som lekman på det medicinska området, men tror att de iakttagelser och reflektioner som jag som präst och teolog gjort, kan bidra till att vidga synen på människan som helhet. När vi ser hur mångfacetterade stressorsakerna kan vara, får vi också flera redskap för stresshantering. Framförallt kan ett vidare per­spektiv bidra till att minska den känsla av misslyckande som vill krypa innanför skinnet på den som drabbats av utmattning. Männis­kan är en helhet. Den tidigare indelningen, där läkarvetenskapen tog hand om kroppen, psykologer om själen och kyrkan om anden, håller inte längre.

    Min andra programförklaring är en övertygelse om att vi inte behöver gå över bron efter vatten. Österländskt tänkande med yoga och meditation i olika former, som alltid på något sätt är förankrade i nyckelbegreppen karma, maya och reinkarnation, förs ofta fram i den litteratur som behandlar stresshantering. Utifrån ett nordiskt perspektiv har vi en förunderlig situation där österländskt tänkande betraktas som rumsren andlighet och därmed ”ofarligt”, medan bidrag utifrån en kristen referensram ofta upplevs som religion och därmed något man ska akta sig för. Ett annat märkligt faktum är att reformatorn Martin Luther i den offentliga samhälls- och kultur­debatten kan anklagas för det mesta, bland annat för att bidra till utbrändhet. För min egen del har jag funnit att ett kristet perspek­tiv, med bland inflytande från reformatorn, utgör ett sant mänskligt bidrag och därmed berör varje människa. Jag hoppas därför att den som läser boken eventuellt utifrån en icke-kristen livssyn också ska kunna få grepp om hur en kristen livssyn ger värdefullt material för stresshanteringen.

    Boken består av tre ämnesområden. Jag skriver om stressen och dess orsaker och delar in stressorsakerna i fyra delområden. De tre första, samhällsorienterad stress, arbetsstress och stress i närrelationer är förenade med yttre stress. Det fjärde delområdet handlar om inre stress, något jag kallar för personrelaterad stress. Det andra ämnesområdet är tankar och verktyg i stresshanteringen och stressbearbetningen av den yttre stressen. Sedan vill jag för det tredje ge material för att möta den inre stressen och hjälp till att höja den existentiella beredskapen på det personliga planet. Två motsatta drivkrafter behandlas. Den ena destruktiv, den andra kon­struktiv.

    Den direkta anledningen till att jag kommit in på det här ämnet är flerfaldig. Engagemanget inom friskvård av relationer har bidra­git. Men också brottning med existentiella frågor, både i mötet med människor och i arbetet med boken Vardags-tro, har lett in mig på det här spåret.

    Jag vill rikta ett stort tack till biträdande överläkare, medicine doktor Peter Klemets, medicine doktor Lars Ådahl med erfarenhet från Studenthälsan och teologie doktor Fredrik Brosché för värde­fulla synpunkter. Arbetsplatshälsovårdarna Åsa Grundvall och Eva Andersson har gett värdefull respons på det kartläggningsformulär som finns i boken som en hjälp att se över stressorerna i livet. Poli­tices och teologiemagister, pastor Marcus Jacobsson har igen varit en värdefull hjälp när det gäller bland annat den språkliga utform­ningen. Samarbetet med Ulrica Wiik vid Grafica Layout har också den här gången varit givande, utan stress. Ett tack vill jag också rikta till min syster Gunborg, svärson Per-Richard, dotter Johanna, son Jonathan och framför allt min kära hustru Vivian, som igen fått uppleva vad det innebär att ens make är ”gravid” med ett manus.

    Författare lär skriva halva boken – den andra skrivs av läsaren. När jag nu överlämnar min halva i läsarens händer för den slut­giltiga genomläsningen är min önskan att boken ska få öppna livet och dess resurser ännu litet mer. Vad du som läsare kom fram till får du gärna meddela mig till boris@vibosa.fi.

  • Inledning ....................................................................................... 5

    I. Hormoner som laddar och urladdar ............................. 13

    1. Stress och utmattning ....................................................... 13

    2. Trött eller utmattad ........................................................... 23

    II. Stressfaktorer och stresshantering ......................... 27

    1. Samhällsorienterad stress ................................................ 28

    1.1. Samhällsförändringar .......................................... 29

    1.2. Ideal ..................................................................... 41

    1.3. Livsstil .................................................................. 50

    1.4. Handlingsmodeller vid stress ............................. 57

    Kartläggning I ............................................................ 61

    2. Arbetsstress ...................................................................... 64

    2.1. Arbetslust och arbetsengagemang ..................... 68

    2.2. Arbetsetik ............................................................ 71

    2.3. Det är måndag! – Om synen på arbete ................ 74

    Kartläggning II ........................................................... 83

    3. Stress i närrelationer ........................................................ 85

    3.1. Familjen .............................................................. 86

    3.2. Parrelationen ....................................................... 92

    3.3. Singelskap ........................................................... 98

    3.4. Släkt och vänner .................................................. 99

    3.5. Prioritering ........................................................ 101

    3.6. Friskvård av relationer ...................................... 105

    Kartläggning III ......................................................... 110

    4. Personrelaterad stress .................................................... 111

    4.1. Utvecklingskriser .............................................. 112

    4.2. Akuta och traumatiska kriser ............................ 115

    4.3. Livsmening ......................................................... 118

    4.4. Livsbagage ......................................................... 124

    4.5. Skuld och skam .................................................. 130

    Kartläggning IV ......................................................... 136

    III. Två olika drivkrafter ............................................... 139

    1. A-människan sympaticus ................................................. 147

    2. V-människan parasympaticus .......................................... 159

    IV. Identitet i det postmoderna samhället ................... 169

    Kärleksidentitet ................................................................... 176

    Bilaga: Kartläggningsformulär ........................................... 180

    Litteratur ..............................................................................188