Sök
  • boris158

Trosväckare Tredje sön. efter trettondagen

Joh 4:39–42 Jesus väcker tro


Hon är som tagen ur vilken veckotidning som helst. Eller film. Ja, hon finns

lite var som helst. Livet hade gått sönder. Det blev inte som det var tänkt.

Hon hade gjort fel livsbeslut. Sådant som gav livssår. Och andra hade utnyttjat

och använt henne för egna själviska syften. Livskrukan var tom.

Men hon fick ett möte som förvandlade hennes liv. Livsmötet gjorde

att hon vågade möta sig själv, det hon var och det hon gjort. Och i hans

ögon såg hon vad hon var ämnad att vara. Vem hon egentligen var

bakom alla masker.


Hon lät sin kruka stå. Det gamla var förbi. Nu ville hon ge vidare

det hon fått. Hon vågade möta sitt förflutna. Allt det som hon tidigare

försökt dölja, smugit sig undan. Nu fick alla höra, byborna, skvallrarna,

utnyttjarna, förstörarna. ”Kom så får ni se en man som har sagt allt jag

gjort, månne han är Messias?”


Tron hade vaknat till liv och tron väckts i en hel by. Vad hade hänt? Vad

var hemligheten? Vad hade hon mött? Jesus hade mött henne både med nåd och sanning. Inte med en utslätande billig tillintetgjord nåd: ”Gud älskar dig som du är. Han accepterar

dig. Forsätt leva som du vill.” Inte med en hård, obarmhärtig, exkluderande

sanning: ”Du har gjort fel. Du är fel. Du har ingenting här att

göra, och vill du vara här ska du förändra dig först.”


Jesus hade öppnat livsmötet. Han frågade hur hon egentligen hade det

med livskraften. Han hade skapat intresse. Han hade öppnat dörren till

nya möjligheter för henne. Men så kom det oväntade: hans raka ord om

det som hade förstört hennes liv. Det som hon innerst inne visste, men inte

ville erkänna och inte hade kunnat slita sig loss från. Synden och såren.

Men han släppte henne inte. Han lät henne inte förvilla sig eller fly

in i en religiös debatt om vilken religion som egentligen har rätt.


Jesus för henne till pudelns kärna: ”Vem är jag? Jag som talar med dig är den

du sökt fastän du inte vetat om det. Jag är den du söker, den Messias ditt

inre längtar efter.”


Undret händer. Hon, den föraktade och utstötta blir stadens räddning.

Hon, utan utbildning, blir upphov till väckelse. Vad var hemligheten?

Jo, hennes budskap var självupplevt, hennes vittnesbörd var äkta och

enkelt. Ingen kunde förneka det. Hon vittnade inte i första hand om det

som hänt i hennes liv utan om den person som förvandlat hennes liv.

Och hennes vittnesbörd var fullt av respekt för åhörarna. Det kom inte

uppifrån utan underifrån. Det var inte självsäkert utan frågande. Det

svarade inte på frågor ingen ställde utan öppnade ett svar på en fråga

som alla bar på.


Hon exemplifierar på ett fint sätt tydlighet, kristuscentrering i budskapet,

med öppenhet för medmänniskan. Ibland kan det bli tvärtom: en

otydlig kyrka som vill ha så högt till tak att man bryter sönder både väggar

och golv. Eller en sådan övertydlighet som blir dömande och uteslutande.

Kvinnans vittnesbörd var präglat av livsmötet med Jesus. Han tvekade

inte när det gällde de egna anspråken, men visade samtidigt respekt

både för hennes och andras integritet.


Tack Herre

För att du möter oss

med samma kärlek.

Hjälp oss att möta oss själva och andra

på samma sätt

så att du också får använda oss

som trosväckare.


Utdrag ur Salo, Andaktsbok. Boken innehåller också fördjupning av veckans tema. En text för varje vardag. Eventuell beställning kan ske via webshopen.

1 visning0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Frestad – av vad? Första söndagen i fastan

Jak 1:12–16 Jesus segrar över frestelserna Det var ganska bra där på havsbottnen. Det fanns rikligt med föda, småkryp och småpartiklar och småfisk av alla de slag. Ja, Fichy, så kan vi kalla honom, vå

Kärlek Fastlagssöndagen

1 Kor 13 Guds kärleks offerväg Fastetiden står för dörren. Vi öppnar dörren och möts av en klar, ren och fräsch atmosfär av kärlek. Paulus ord om kärleken, kärlekens lov, är som en frisk fläkt som väd

Ljuständare! Kyndelsmässodagen

Lukas 2:22–32 Kristus, utstrålningen av Guds härlighet Jag är liturg i en helt vanlig österbottnisk kyrka. Jag ser honom stå framför altaret. Han väntar att få knäböja med de andra vid nattvardsbordet

©2018 by ViBoSa. Proudly created with Wix.com