Sök
  • boris158

Maria Fjärde söndagen i advent


Matt 1:18–24 Herrens födelse är nära

Maria är en viktig gestalt i julhändelserna. I den protestantiska traditionen

tillber man inte henne. Men hon är ett stort föredöme. Vad kan

Maria lära oss? Ja, det finns mycket i hennes liv som har beröringspunkter

med vårt.


Maria och Jesus.

Jesus var hennes glädje. Han skulle frälsa sitt folk från synden. Men

många gånger hade hon svårt att förstå vad det handlade om. Det var

mer problematiskt för henne än att vara en vanlig tonårsförälder om

också det ibland kan räcka till. Maria tappade bort Jesus i Jerusalem, försökte

tala honom till rätta när han hade börjat sin verksamhet, trodde

han var tokig, genomled svärdet i sitt eget bröst vid hans kors. Men –

hon får höra: Gud har uppväckt Jesus!


Maria och Elisabet.

Maria gick tio mil i bergsbygd för att få träffa släktingen Elisabet. Osökt

kommer man att tänka på behovet av gemenskap. Vi behöver alla “elisabettor”

eller “elisabettar” som vi kan dela det djupa i livet med. I sammanhanget

handlade det om glädje och förundran, men lika viktigt är

att få dela smärtan och våndan. All gemenskap börjar med att ge, att

dela tankar och känslor. Har vi sådana människor i vår närhet? Är vi

själva sådana?


Maria och Josef.

Josef spelade en undanskymd roll. Vi möter honom i julberättelserna

som den fasta klippan. Men sedan är han något av “den frånvarande

pappan” i familjen. Troligtvis beror det inte på grund av flykt in i arbete

utan snarast en tidig död. Maria fick axla mycket av ansvaret. Den frånvarande

pappan är också ett problem i vår kultur. Många växte upp

utan far efter kriget. Uppbyggandet av landet placerade många papporutanför hemmet. Dagens konkurrens och aktiviteter av olika slag gör att

många kvinnor får leva som en Maria utan någon Josef. Johannes döparens

uppgift i att “vända fädernas hjärtan till barnen” (Malaki 4:4) är

en dagsaktuell uppgift med betydelse också för alla marior och barnen.


Maria och Pilatus.

I trosbekännelsen står de bredvid varandra. “ ... född av jungfru Maria,

pinad under Pontius Pilatus”. Pilatus symboliserade det svärd, som

skulle gå igenom Maria. Det skar i Marias hjärta att se Jesus lida den

sista veckan i sitt liv. Miljontals kvinnor delar Marias villkor. Miljontals

ser sina barn lida, torteras, våldtas, utnyttjas och dödas. Svärdet slungas

ännu. Vi frågar hur länge? Vi ropar ut: Maranata, Herre Jesus, kom!


Jesus och vi.

Här rör vi vid kärnan i vår tro. I Jesus har vi ”Pilatus – ondskans” besegrare,

till honom får vi kasta all smärta och med honom får vi dela vårt liv.

Här rör vi också vid vår tros konsekvenser: Att bli delande människor

som Elisabet och Maria, vara närvarande som en äkta Josef och i Jesus

kraft inte ge vika för ondskan trots alla pilatussvärd som slungas också

i vår tid.


Himmelske far

Låt oss som Maria begrunda dina under i våra liv,

dela dina verk i oss med andra,

våga se tvivlet i ögat,

känna lidandets smärta,

men också som Maria fyllas av din Ande

I vår broder Jesus namn.


Utdrag ur Salo, Andaktsbok. Boken innehåller också uppslag för veckans olika dagar med möjlighet till fördjupning av veckans tema.



0 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

En god själavårdare Andra söndagen efter påsk

1 Petr 2:2–25, Joh 21:15–19 Den gode herden Petrus skriver om Jesus som ”våra själars herde och vårdare”. Det var självupplevt. Under de tre åren med Jesus hade Petrus många gånger känt sig villrådig,

Tvivlaren och bekännaren Första söndagen efter påsk

Joh 20:19–31 Uppståndelsens vittnen Du Tomas var inte med. Därför har du alltid fått kallas för Tvivlaren. Jag vill hellre kalla dig för den första bekännaren. Låt mig berätta varför. Javisst, du tviv

Vilken pangnyhet! Påskdagen

Mark 16:1–8 Kristus är uppstånden! Det påminner om ett nyhetsreportage. Journalister rusar till platsen där något omvälvande har skett. En strid ström av information väller fram. En icke-samordnad inf

©2018 by ViBoSa. Proudly created with Wix.com