Ryktet har gått att Jesus är tillbaka i Kafarnaum. Stugan fylls. Jesus förkunnar.
Petrus försöker bereda plats för fler och fler men till slut går det
inte längre. Petrus hus fylls till den grad att man inte ens via dörröppningen
kan få syn på Jesus.
Men det är några som ännu borde få komma in. Några män med sin
lama vän. De försöker tränga sig igenom dörren, men det går bara inte.
Nöden har ingen lag. Kärleken är uppfinningsrik. Förtroendet för Jesus
styr deras steg. De ser trappan som leder upp till taket. Taket rivs sönder,
kvistar och lera flyger iväg och ramlar delvis på Jesus och dem som är
samlade runt honom. Den sjuka mannen hissas ner.
Jesus ser skeendet, säkert med ett småleende. Han avbryter sin förkunnelse,
vänder sig till mannen. Alla, också vännerna där uppe, väntar
på ett helande. Jesus säger till allas häpnad: ”Dina synder förlåtas dig!”
Långt före allt tal om psykosomatiska sjukdomar och en holistisk syn på
människan är Jesus medveten om att mannens kropp inte kan helas om
mannen inte först får ett inre helande.
Det var en utbredd judisk föreställning att Gud ensam ägde makt att
döma, skapa liv och förlåta synder. Inte att undra på att det blev liv i
folkmassan som i en myrstack: Profeten från Nasaret hädar! Hur kan
Jesus säga så? Om person A gör något tokigt mot person B, hur kan då
person C komma och säga till person A att jag förlåter dig! Vad hade
Jesus att göra med mannens synd? Inte var den ju riktad mot Jesus! Hur
kan han då förlåta synder? Jesus gjorde sig själv till Gud! Sådant var
hädelse och straffet för det var stenande till döds.
Jesus visste vad de tänkte. Han frågade vad som är lättare, att förlåta
synder eller bota sjuka. Båda sakerna var ju egentligen omöjliga men för
att visa att hans förlåtande ord inte är tomma ord säger han till mannen:
”Tag din bädd och gå hem!” Markus tecknar ner ett folkligt ord, som
närmast står för en enkel bärbar bår som användes av tiggare. Med stor
sannolikhet kan man anta att den lame mannen brukade placeras ut vid
allmänna platser när en ny dag grydde för att tigga ihop sitt uppehälle.
Men nu öppnades en ny framtid.
Ett rabbinskt talesätt sade att ingen sjuk kan helas från sin sjukdom
om inte hans synder förlåtas. Och nu var denne man frisk, alltså var
han förlåten. Jesus handlande visade att hans anspråk på att vara Gud
var sant.
Berättelsen fascinerar – Tänk att Jesus alltid är före sin tid.
Berättelsen frågar – Vem var/är Jesus? Är något annat än att han är
Guds son intellektuellt hållbart?
Berättelsen utmanar – Vilka är hindren i dag för människors väg till tron
på Jesus?
Berättelsen lär – Förbön är att i omsorg bära människor i tro till Jesus.
Berättelsen tröstar – Jesus ser också oss som individer. Nya möjligheter
är en verklighet också i dag.
Fader
Vi bär fram det förlamade:
i våra egna liv
i våra familjer
i församlingar och kyrka
i vår värld
Just nu tänker vi på ...
i Jesus namn.
Utdrag ur Salo, Andaktsbok. söndagens texter kan också höras på ViBoSa Soundcloud
Commentaires